Bildens retorik i journalistiken.

Posted by | december 06, 2012 | Kommunikation | 5 Comments

Mediernas retorik, och det gäller speciellt för nyhetsjournalistiken, är en ”auktoritetens retorik” i den meningen att nyheter konstant hävdar ett tolkningsföreträde, en överlägsen kunskap när det gäller information om samhälleliga processer, sensationer och opinioner samt underhållning.

Och med den utgångspunkten går Brigitte Mral, professor i retorik och Henrik Olinder, kriskommunikatör vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, igenom bildens retorik.

För bilder påverkar mer än ord. Bilder ger en fiktiv känsla av att kunna ”se med egna ögon” vad som har hänt. Vi läsare av nyhetstidningar är ofta medvetna om tidningars politiska ställningstagande. Vi förstår att en arbetartidning har skribenter som för fram en mer socialistisk hållning än den frisinnade konkurrenten. Det inkluderar oftast inte vår inställning till fotografierna som ackompanjerar berättelsen.

Men det gör de. Också. I själva bildurvalet ligger värderingar, i bildbeskärningen och placeringen på sidan finns syftet att vinkla eller förtydliga det budskap journalisten vill sända. Och naturligtvis görs detta även i själva fotoögonblicket. Vad är det för stämning fotografen vill skapa? Vilket ljus används? Var ligger skärpan? I vilken kameravinkel porträtteras objektet? Är linsen nära eller långt borta? I vilken omgivning tas bilden och om det är omgivningen som fotas – vilken del av verkligheten är det som bereds plats i sökaren? Retorik. För att handlingarna är avsedda att påverka.

Nyhetsbilder kan nyttja metaforer som strategi för att förklara syftet med budskapet. En metafor är en stilfigur, ett ord eller en bild där det görs en underförstådd jämförelse mellan två olika ting som har något viktigt gemenskap. En metafor är ett ord eller en bild som kommer från en annan del av världen, ett annat begreppssammanhang, och därigenom hjälper till med förståelsen. Bilden verkar i nyhetssammanhanget sammanfattande och kan bli en symbol för händelsen som kommuniceras.

Nyhetsbilder är ofta metonymier från vår värld, bilder som genom närhet till objektet sammanfattar ett budskap. Det budskap som fotografen vill sända. En metonymi verkar konkretiserande genom att antingen låta en del beskriva helheten eller låta helheten ange delen. Och metonymier kan bygga på orsakssammanhang. Hur många fotografier har inte du sett som visar konsekvensen istället för själva händelsen? Exakt. Berlinmuren med grafitti, kollapsade hus efter jordbävningar, utmärglade barn med tomma blickar och flugor kring ögonen som inte orkar viftas bort.

Ett exempel som ligger betydligt närmare oss svenskar är hur pojkar/killar/män skildras jämfört med flickor/tjejer/kvinnor. Mral och Olinder exemplifierar den visuella retoriken med en artikel som handlar om nya yrkes- och lärlingsutbildningar för skoltrötta elever. Bilden visar två elever i en bilverkstad där en pojke iförd arbetsoverall står längst fram framför den öppna motorhuven, med armarna i kors över bröstet. En flicka står längre bort i vanliga kläder, med handen på bilen och vikten förflyttad till ena höften. Pojken tittar rakt in i kameran, flickan låter blicken vändas någon annanstans. Skärpan och bildens fokus är på pojken. Dvs, en stereotyp förmedling av två personer i traditionellt manliga/kvinnliga poser. Som vi har sett förr. Om du missade Genusfotografens tankar kring Sveriges mästerkocks fotografering i ett restaurangkök iförd i tunna, blottande modeklänningar poserandes i typiskt sexuella ställningar rekommenderar jag ett besök både på Genusfotografens blogg samt en titt på bildretoriker Anders Carlssons retoriska analys av ovan nämnda bilder. Carlsson har även skrivit den mer grundläggande boken Visuell retorik: Bilden i reklam, nyheter och livsstilsmedia (Liber) för den som vill lära mer.

Sedan har vi det här med diagrammen. Det finns en anledning att grafiker arbetar hårt med att göra lättillgängliga diagram. Medelsvensson är nämligen inte särskilt bra på avläsa dem. Varför används de då? De förmedlar information. Ok, och? Och det är här det händer. Diagram argumenterar retoriskt för budskapet genom att förtydliga, förenkla, betona, summera, förstärka, väcka intresse och skänka trovärdighet. Den grafiska representationen hjälper läsaren förstå och ta ställning. Lite vaksamhet är aldrig fel. Diagram kan lätt vinklas så att dina associationer styrs.

Vi behöver bilder för att tänka, Aristoteles

Och tänker gör vi när vi läser. Reflekterar. Analyserar. Och låter oss påverkas. Bilderna ska locka till läsning, styra dig att läsa en viss nyhet på ett visst sätt. Och fortsätta bläddra. Visst har vi fasat över löpsedlarnas uthängande, skrikiga agenda. Vi läser dem ändå. Särskilt om ögat låter sig fastna på en bild. För en bild är ett mönster som inte är färdigt. Som betraktare av en bild tillåts du färdigställa mönstret. Du blir en medproducent av budskapet. Och där, precis där lät du dig påverkas.

Formen bär budskap. Se till att den bär ditt.
Uppmanar Camilla

Bildens retorik i journalistiken
Brigitte Mral & Henrik Olinder
Norstedts
978-91-1-302303-8

About Camilla Eriksson

Camilla Eriksson arbetar med PR, kommunikationspsykologi och retorik. Som talskrivare har hon arbetat för politiker, näringsliv och media, bl.a. för TV-programmet ”Livet blir bättre” (TV3) och Camilla syns nu och då som retorisk analytiker i TV4:s Nyhetsmorgon. 2010 startade hon PR-byrån Retorikiska. I bagaget har Eriksson en lärarexamen, mastersstudier i pedagogik och psykologistudier från Kanada. Dessutom diplomerades hon som summa cum laude från IHR – Institutionen för reklam och PR (Stockholms universitet). Under årets Almedalsvecka vann hon silver i Årets Almdalsblogg. Hennes retoriska analyser och mer om Camilla kan du med fördel läsa på bloggen www.retorikiska.se

5 Comments

Leave a Reply

Your email address will not be published.