Dags för enkla skatter! SNS Konjunkturråd 2013

Posted by | januari 30, 2013 | Ekonomi, Samhälle | No Comments

Det fanns en tid då de så kallade konjunkturrådsrapporterna från SNS var givna referenspunkter i den ekonomisk-politiska debatten. De tog helhetsgrepp på Sveriges ekonomi och analyserade landets problem.

Ofta hade de målande titlar som 1993 års rapport ”Fast kurs med flytande krona” eller 1994 års ”Välfärdsland i ofärdstid”.

Med tiden blev dock rapporterna mer specifika. 1996 ställdes (den berättigade) frågan ”Vad vill Sverige med EU?”, och 2001 konstaterades att det går bra för Sverige samtidigt som frågan restes om vi kan bli ledande på fler områden än telekom.

År 2005 var titeln ”Dags för ny skattereform”, ett budskap som återkommer i årets rapport ”Dags för enkla skatter” , skriven av Lennart Flood, Katarina Nordblom och Daniel Waldenström. Grundtankarna är att skattesystemet bör vara enkelt och transparent, och att likformighet och breda skattebaser kan bidra till enkelheten och legitimiteten och samtidigt underlätta för staten att få in de skatteintäkter som behövs.

Rapporten innehåller en hel del illustrativ statistik och intressanta fakta. Nåra urval:

  • Sveriges skatter är inte särskilt progressiva. Omfördelning skapas genom en kombination av nästan proportionella skatter och offentligt finansierade välfärdstjänster och bidrag.
  • Svenskarna tycker det är lätt att deklarera, men har dålig koll på hur skattesystemet faktiskt ser ut. De flesta är inte i närheten av att veta    exempelvis hur höga arbetsgivaravgifterna är, vid vilken inkomst man börjar betala statlig inkomstskatt eller hur jobbskatteavdraget fungerar.
  • Andelen svenskar som tycker det är omoraliskt att köpa tjänster svart har ökat markant sedan 2006 (från 17 till 47 procent).

Författarna kopplar den sista punkten till RUT- och ROT-avdragen, men det skulle naturligtvis också kunna vara en effekt av att länder i vår omvärld visat hur illa det kan gå när människor bestämmer sig för att arbeta svart med följden att staten tappar förmågan att genom skatteintäkter hålla ekonomin i balans.

Rapporten är lättillgänglig men har betydande djup. Här finns ett intressant appendix om optimal beskattning, skrivet av Thomas Aronsson och Sören Blomquist. Även beskrivningen av det nuvarande skattesystemets omfördelning och progressivitet är högintressant läsning.

Det vore emellertid en överdrift att påstå att rapporten tar ett nytt, unikt helhetsgrepp på Sverige. Lennart Flood har simulerat marginalskatteförändringar många gånger tidigare, och annat i boken bygger på Daniel Waldenströms forskning tillsammans med Niklas Bengtsson och Bertil Holmlund. För specialintresserade torde det länkade forskningspappret vara ännu intressantare än SNS-rapporten.

Förslagen är överlag välavvägda. Författartrion är verkligen inte ensamma om att tycka att det svenska skattesystemet efter jobbskatteavdragen är i skriande behov av förenkling: Om människor inte vet att de fått sänkt skatt, är skattesänkningens effekter på människors beteende sannolikt mindre än tänkt.

Enstaka detaljer ter sig dock i mina ögon underliga: För att motverka den fördelningsmässiga effekten av platt skatt, föreslår rådet höjda transfereringar och nämner då både försörjningsstöd och bostadsbidrag. Detta är system som båda skapar marginaleffekter för låginkomsttagare och således gör att arbete lönar sig sämre. Jag skulle önska mer tydlighet från författarna om att det svenska systemets styrka delvis ligger i att vi till stor del undvikit slektiva och behovsprövade bidrag just för att de skapar så kallade fattigdomsfällor.

Det är dock uppenbart att författarna ser sitt bidrag som kvalificerad input till den allmänna diskussionen om skatter, snarare än ett förslag de förälskat sig i och gör allt för att propagera för. Det är naturligtvis en klok hållning, men den gör också att det blir lätt för ansvariga politiker att lägga rapporten till handlingarna utan att vidta några åtgärder.

Författarna bäddar inte heller särskilt väl för sina egna förslag genom att tidigt i rapporten konstatera att ”skatteprofilen i Sverige 2011 är påfallande lik den teoretiskt optimala skatteprofilen”. Så lät det verkligen inte förr. På det hela taget ska vi såklart vara glada att Sveriges ekonomi förbättrats kraftigt, men det hade inte skadat om årets rapportförfattare brunnit bara lite mer för sina egna förslag.

tycker Andreas Bergh

Dags för enkla skatter
Lennart Flood (red.), Katarina Nordblom Daniel Waldenström.
SNS förlag (här finns hela rapporten som pdf-fil)
ISBN 978-91-86949-32-7

About Andreas Bergh

Leave a Reply

Your email address will not be published.