Evidence-Based Productivity Improvement.

Posted by | december 21, 2012 | Psykologi | No Comments

Organisationers resultat, tillväxt och kanske till och med överlevnad är direkt avhängig en effektiv och produktiv verksamhet.  Men hur åstadkommer man en sådan? Hur får man ut maximalt av sin personalstyrka? Vad skall man prioritera när arbetstiden inte riktigt räcker till? Vilken kompetensutveckling kan ge faktiska resultat? Och vad av allt vi gör på jobbet kan vi egentligen strunta i att göra för att det inte bidrar till några egentliga resultat? Frågorna kring produktivitet på arbetsplatsen är lika många som metoderna för att lösa produktivitetsproblemet. LEAN implementeras i allt från verkstadsindustrier till vård och omsorg, balanserade styrkort och tidrapporteringar blir underlag för medarbetarsamtal och löneförhandlingar och OBM-insatser blir allt vanligare. Många av dessa metoder bygger i grunden på sunda tankar och goda intentioner. Dock tycks implementering av alla dessa aktiviteter ske i betydligt större utsträckning än vad som motiveras av det vetenskapliga stödet för dessa metoder. Det finns dock undantag. ProMES är ett sådant.

I boken Evidence-Based Productivity Improvement beskriver Robert Pritchard vad han kallar Productivity Measurement and Enhancement system eller ProMES som det förkortas. Boken ger en god summering av den omfattande forskning som undersökt ProMES såväl som en konkret redogörelse för hur systemet kan implementeras i organisationer för att åstadkomma optimal produktivitetsökning. Pritchards bok innehåller därmed en grundlig genomgång av den teoretiska grund på vilken ProMES vilar, en sammanfattning av empirin för denna teori och konkreta riktlinjer för hur man tillämpar denna kunskap i praktiken.

Så vad är då ProMES? Kort och gott kan ProMES beskrivas som ett evidensbaserat sätt att närma sig produktivitetsökning på arbetsplatsen. Metoden går ut på att organisationen klart och tydligt definierar och bryter ner sina resultatmål i mätbara beståndsdelar. Dessa beståndsdelar viktas beroende på hur de relaterar till helhetsresultatet. Faktorer som är ytterst relevanta för helhetsresultatet viktas högre än mindre relevanta faktorer. På så vis skapas ett mätsystem för att kontinuerligt samla in information som löpande kan återkopplas till personalen. Systemet blir således en bestående feedbackloop där man, genom att ta hänsyn till resultaten på de olika måtten och hur dessa är viktade, kan fokusera sina arbetsinsatser på de mest relevanta delarna. ProMES hjälper oss med andra ord att fokusera på rätt saker och optimera hur vi prioriterar olika inslag i arbetsvardagen.

Att implementera ProMES kan vara en relativt omfattande process och kanske också ett ovant sätt att arbeta. I standardutformningen betonas därför vikten av att skapa delaktighet bland medarbetarna. För att åstadkomma motivation och vilja att följa systemet låter man medarbetarna själva definiera de relevanta aspekterna av arbetet som skall mätas och vars resultat skall återkopplas. ProMES börjar med andra ord nerifrån i organisationen, till skillnad från andra liknande metoder som ofta implementeras uppifrån.

ProMES har de senaste åren fått mycket starkt stöd i forskningen och har utvärderats vetenskapligt inom många olika områden. Bland annat publicerades en studie av ProMES-implementering i svensk trafikpolis för ett par år sedan som visade på mycket goda resultat. 2008 publicerades också en metastudie som summerade resultaten från 83 fältstudier av ProMES. Genom metastudien kunde författarna dra slutsatserna att ProMES resulterade i betydliga och bestående effekter inom ett brett spektra av verksamheter.

För den som vill läsa mer om ProMES rekommenderas boken Evidence-based productivity improvement som är författad av Robert Pritchard tillsammans med Sallie Weaver och Elissa Ashwood. Studien av ProMES i svensk trafikpolis heter Improving Performance in a Swedish police traffic unit: Results of an intervention och publicerades i Journal of Criminal Justice (2009:37). Metastudien som undersökte effekterna av ProMES, med titeln  The Productivity Measurement and Enhancement System: A Meta-Analysis, finns att läsa i Journal of Applied Psychology (2008:93).

Mattias Lundberg i samarbete med Christopher Svensson

Evidence-Based Productivity Improvement
Robert D Pritchard, Sallie J Weaver, Elissa Ashwood
Routledge Academic
ISBN: 978-184-872-968-1

About Mattias Lundberg

Mattias Lundberg är Leg, Psykolog, Leg Psykoterapeut, Docent i Psykologi vid Umeå Universitet, Författare, Föreläsare och Moderator. Söker du en psykolog med vilja och mod att ha åsikter så är Mattias den du söker. Hans förmåga att förklara psykologi på ett enkelt sätt är omtalad och han anlitas ofta därför av såväl media som företag. Mattias mål är att göra psykologin tillgänglig och attraktiv - för alla. Mattias är författare till böckerna: Jäkla Människa - en handbok i hur man hanterar jobbiga människor på arbetet 17 typer av män - och vad de säger till psykologen 15 typer av kvinnor - och vad de säger till psykologen 16 typer av chefer - och vad de säger till psykologen 13 typer av par - och vad de säger till psykologen 12 typer av arbetsgrupper - och vad de säger till psykologen Mattias disputerade 1999 med en avhandling kring personlighet och uppfostran. Mattias har tidigare varit verksam inom psykiatrin och arbetat med rehabilitering i privat verksamhet. Dessutom har Mattias arbetat med chefs-och ledarutveckling, chefscoaching och utbildning, främst inom näringslivet.

Leave a Reply

Your email address will not be published.