Makten och Lögnen. Ett liv i Televisionens Sverige.

Posted by | mars 27, 2013 | Kommunikation, Samhälle | No Comments

Makten och lögnenÅke Ortmark jagar sig själv sida upp och sida ner efter svar
om vad han har uträttat och vad journalistik är bra för

Jag skulle inte bli förvånad om någon sa att jag inte borde skriva denna text. I så fall skulle jag skulle svara att jag inte kan låta bli.

Å ena sidan…, å andra sidan …

Efter tio års samarbete och mer än 100 TV-program tillsammans figurerar jag i Åke Ortmarks bok Makten och lögnen Ett liv i televisionens Sverige. Det är lika bra att berätta det inledningsvis. Av det skälet borde jag naturligtvis avstå från att skriva. Den som åtagit sig att verka objektivt och den som söker trovärdighet bör inte utsätta sig för faror som att recensera eller skriva om vänners och arbetskamraters böcker och verk. Det brukar vara en journalistisk hederssak. Peter Wolodarski, chefredaktör på Dagens Nyheter, ställdes inför frågan när vi nyligen träffades och hans svar var bestämt: Nej, jag kan inte skriva om Åkes bok. Peter tillhörde också kretsen kring Åke Ortmarks program O som i Ortmark i TV8 och kan (ska) därför inte skriva. Det är rätt inställning för den som är chefredaktör för Dagens Nyheter.

Men jag? Jag måste.

Jag känner mig inför Åke Ortmark och hans bok som Åke känner sig efter ett långt liv inom journalistiken. Å ena sidan …, å andra sidan … Åke Ortmarks bok lyfter frågor, men ännu tydligare motfrågor: Vad är sanning? Vem ljuger i samhällsdebatten? Finns det en sanning? Vem har anledning att föra oss bakom ljuset? Vad är vinklat? Vad är lögn? Vad är lojalitet? Vad är betydelsefullt i livet? Vad är viktigt? Vad har jag uträttat i sanningens tjänst? Har jag betytt något? Vilka handlingar är betydelsefulla? Vad är bra? Finns det över huvud taget något som är bra?
Jag känner så väl igen frågorna från våra redaktionsmöten.

Nu känner jag mig likadan: Å ena sidan bör jag inte skriva, å andra sidan … Varför ska jag inte skriva?
Å ena sidan: I naturvetenskapens värld finns det sanningar, å andra sidan har Åke Ortmark aldrig intresserat sig för matematik, så den ska vi kanske inte räkna med. Jo, förresten, just nu är han i färd med att söka matematikens insikter. Jag tror att han tar sig tid, även om han också tränar för att bli bäst i tennis, i klassen 90 år.
Strunt samma, tänker jag. Jag är ju färdig med min karriär, jag vet vad jag tycker och tänker, jag fortsätter skriva …

Åke Ortmark, en journalist och ett liv i svensk television.

Många i min generation delar min erfarenhet; ett politiskt intresse och samhällsintresse föddes parallellt med TV-mediet och i synnerhet de tre O:nas förändring av journalistiken och intervjuformatet i svensk TV under 1960-talet. På mig hade tre O omedelbar påverkan: Signalerna från den svartvita TV-bilden berättade om en framtid, min framtid, om ett yrke, om ett uppdrag som var större än ett vanligt jobb och något helt annat än ett hyggligt sätt att försörja sig; just det, ett liv och ett sätt att förhålla sig till livet.
Begreppet de tre O:na lever: O som i Gustaf Olivecrona, Lars Orup och Åke Ortmark. Skjutjärnsjournalistik. Var det detta Åke Ortmark åstadkom? Han ställer frågan: Blir detta – att ställa makthavarna inför frågor på nytt och mindre hovsamt sätt än tidigare generationers journalister – hans märke för generationer som kommer? Ja, jag hoppas och önskar det. Det som kom att kallas skjutjärnsjournalistik må vara mer symbolik än realitet, men det är en viktig detalj i den moderna svenska journalistikens utveckling. Åke och de andra O:na hjälpte till att lätta upp och rent av öppna både medier och Sverige. De krympte avståndet mellan folk och makt, om man vill vara lite högtidlig eller vetenskaplig.

Det känns helt följdriktigt att Åke i sedvanlig granskande anda jagar sig själv sida upp och sida ner i boken efter svar om vad han har uträttat, vad han åstadkommit, hur många sanningar han bidragit med – han är och har hela livet varit besatt av att få fram sanningen. Vad är journalistiken, hans och andras, värd?
Om han frågade mig skulle jag svara: Att han var med och skapade en ny journalistisk metod, ett nytt journalistiskt förhållningssätt och en ny intervjuform i TV-mediet är inte illa. Att kallas skjutjärnsjournalist är en perfekt krydda till annat han åstadkom, inte minst böckerna om makten i Sverige, som också påverkade svenskt samhällsklimat och formade journalister. Åke Ortmark har haft stor betydelse som förebild för efterkommande generationers journalister.

Närmare 800 sidor om människan Åke Ortmark, TV-mediet, kända och mindre kända makthavare och människor med inflytande och makt i politik, samhälle, näringsliv och medier. Men framför allt är detta en bok om journalisten Åke Ortmark och journalistik i hans tid. Det är en viktig bok och – vågar jag skriva trots vänskap och band – den bästa memoarbok jag läst på mycket länge.

Makten och lögnen rör journalisters och tittares förhållningssätt till det nya TV-mediet på 1900-talet och bilden av TV-mediets utveckling, samtidigt som den summerar en betydande journalists syn och tankar. Det är en bok som alla journalister, särskilt alla blivande journalister, borde läsa. Det är en bok om stora och små ögonblick i ett yrke. Det handlar lika mycket om behov av noggranna förberedelser inför en intervju eller en artikel, som om mål och avsikt med artiklar, intervjuer, böcker och journalistik. Det handlar om det envetna arbetet för att förstå personer och händelser, om journalistiska redovisningskrav och behovet av en genomtänkt och långsiktig journalistik. Men det är också en bok om den journalistiska rollen, om risker och fällor – om vänskapskorruption, om att själv bli en del av etablissemanget men att ändå kunna behålla trovärdigheten. Det är en bok om vad journalistiken innebär, betyder och vilken nytta den har. En fantastiskt bra bok om journalistik.

Å ena sidan …, å andra sidan …

Bäst har jag alltid tyckt om Åke Ortmarks förmåga att inte bara i kollegial anda utan framför allt för samhällets bästa omfamna journalister och journalistik. Journalister och journalistik behövs. Men journalisterna och journalistiken måste hela tiden utvecklas och bli bättre.

Å ena sidan finns hopp, men å andra sida …

Å andra sidan vill jag avsluta med ett citat från Makten och lögnen som så väl beskriver Åke Ortmark:.
Jag är förmäten och vill gärna driva en tes som retar många: intervjuaren är inte en mindre viktig storhet i studion än gästen. Intervjuaren agerar oberoende av särintressen och kan ha väsentligt mer av sakligt intresse att säga än gästen. Den tesen är en radikal utmaning mot en gammal public service-tradition. När jag kom till etermedierna vid femtiotalets mitt fick jag ofta höra att ”intervjuaren ska hålla sig i bakgrunden” Det är intervjugästen som ”ska synas och höras”. Min journalistiska verksamhet har varit en kamp mot överdrifterna i denna servila tradition. Intervjuaren är oundgänglig som vägledare, förklarare oh utforskare. (Åke Ortmark, Makten och lögnen sid 101.)

Christer Isaksson

Makten och Lögnen Ett liv i Televisionens Sverige
Åke Ortmark
Albert Bonniers Förlag
ISBN 978-910-012-462-5

About Christer Isaksson

Leave a Reply

Your email address will not be published.