Manipulera med språket.

Posted by | januari 07, 2013 | Kommunikation, Psykologi | 2 Comments

Det här med att manipulera med språket. Manipulera. Vilken otroligt negativ klang det ordet har. Fast egentligen handlar det bara om att hantera språket, nyttja orden på så effektivt sätt som möjligt. Det har docenten i svenska Lars Melin skrivit om i boken Manipulera med språket.

I denna korta men koncisa bok hinner Melin ta dig igenom sanningen och vad du kan göra åt den, känslor och hur du kan spela på dem, prestigen och hur du bygger upp den, informationsbruset och hur du tränger igenom det samt några kommunikationsproblem och hur du kan lösa dem.

Som talskrivare njöt jag i långa drag av Melins humoristiska sida där många texter dryper av ironi. Jag blev faktiskt så inspirerad att jag skrev om hur du skriver en svårläst text med Melins avsnitt som underlag. Det blogginlägget hittar du på Retorikiska.

Det som är den stora behållningen av denna bok är dock Melins förmåga att skriva pedagogiskt och ta dig igenom ett och samma exempel flera gånger där varje tillfälle lägger ytterligare ett lager på språket i en vald text. För att komma åt dem får du köpa boken. Däremot har jag samlat några andra tips åt dig här:

Att tänja på sanningen.

I första avsnittet om sanningen lär du dig tänja på sanningen på sex olika sätt:
1. Sanningen plus en förklaring.
2. Undvikande.
3. Svar på en annan fråga (snirklande).
4. Halvsanning.
5. Fokusering på en sann punkt i närheten av vad som efterfrågas.
6. Den Stora Bluffen.
Att kommunicera sanningen är svårt i sig. Du kan nämligen springa på problemet att något är sant men inte särskilt sannolikt. Vad gör du då? Enligt retoriken stannar du på den sannolika stranden. Enligt Melin manipulerar du språket.

Att vinkla sanningen.

Eller så vinklar du det. Ungefär som all nyhetsjournalistik – du väljer att framhäva endast vissa sidor. Eller så väljer du tala till din målgrupp och fokusera på vad du tror påverkar dem starkast. Den vanligaste vinklingen är att antingen bara lyfta det som är positivt eller det som är negativt. Här är superlativ dina bästa vänner. Adjektivsjukan som jag brukar kalla det. För det är gräsligt att behöva uthärda en långtråkig text som gränsar till olidlig. Däremot är det helt fantastiskt att få njuta av poetiska texter som går raka vägen in i hjärtat. Eller hur?

Ett annat sätt att påverka är annars att tona ned och byta ut superlativen mot mer neutrala beskrivningar samtidigt som du lyfter ut detaljerna för att ge läsaren eller lyssnaren en helhetsbild. Däremot kan du, med rätt formuleringar, ändå se till att budskapet kommer fram. Låt det sippra lite mellan orden så drar din mottagare slutsatsen själv. Och så blir ditt budskap starkare.

Kasta skuld.

Ta ställning för någon part i en händelse och prova argumentera utifrån dennes perspektiv. Gör nu samma sak med en annan part. Berättar du samma historia? Vilken historia vill du att din mottagare ska höra?

Anslå rätt ton.

Är det mer effektivt för dig att lägga dig stilistiskt på talspråksnivå eller är det myndighetssvenska eller kanske till och med juridisk stilistik du ska formulera dig? Tänk tonfall, tempo, detaljrikedom och fackterminologi. Vill du framstå som kompetent är det fördelaktigt att anslå en forskares ton, dvs. att du är mycket försiktig med att uttala dig om saker du inte själv har full kontroll över. Här är ord som torde, måhända, så vitt mig bekant, enligt uppgift etc. lämpliga markörer som tydliggör att när du väl uttalar dig bestämt är det för att du vet att det är sant.

Att spela på känslor.

Det är fint med känslor men det är fult att spela på dem. Ändå är det ofta vad som förväntas av oss. Vi ska peppa och trösta, smickra och smöra, reta tråka, pika och förolämpa och Melin beskriver i detalj hur du gör varenda en. Ta bara det här med värderingar. Inom semiotiken talar vi om beteckningar. Om ord med särskild laddning som styr hur du tolkar innehållet. Är du sparsam, ekonomisk eller helt enkelt snål? Konsekvent eller tjurskallig? Flexibel eller velig? Allt beror på vilket perspektiv du tar. Och vem du vill vara. Liberté, égalité, fratérnité.

Värdeorden kan delas upp i minst tre slag: betydelsetomma (bra, dålig, trevlig), informativa (spännande, stimulerande, värdelös) och associativa (champagne, kaviar). Ju mer du öppnar upp för din målgrupp att själva bli medproducenter i budskapet desto starkare kommer ditt budskap att tas emot. Hoppa därför de betydelsetomma. De informativa handlar om dig. Hoppa dem med. Ditt budskap tjänar mest på att handla om dem, så se till att formulera dig så associativt du bara kan, utan att innehållet blir lidande.

Prestigen. Och auktoriteten.

Det är egentligen väldigt enkelt: Säg alltid rätt sak, med rätt ord, till rätt person i rätt sammanhang.

För oss vanliga dödliga handlar det snarare om att välja ett språk som ligger nära målgruppen, som visar att du har koll på deras värld och att du nyttjar grammatikens möjligheter att tvinga fram information eller utnyttjar faktumet att du slipper säga allt. Substantiv böjs i singularis och pluralis. Genom att fråga om någon vill dricka en öl med dig är det underförstått att ni kommer att dricka flera. Tar du istället bort artikeln blir det plötsligt en obestämd mängd som inmundigas. Och det kan betyda ett glas. Eller flera. För en före detta matematiker som undertecknad är det inte bara skillnad – det är en betydande sådan.

Du kan också laborera med bestämd och obestämd form, prepositioner, subjekt, tempus etc. Det optimala sättet att säga något utan att folk förstår vad du säger är dock att tala så abstrakt du bara förmår.

Att tränga igenom informationsbrus.

Det här var avsnittet jag blev mest förtjust i. Förmodligen för att det ligger så nära min egen vardag. Att arbeta som talskrivare innebär ofta att jag får ta del av redan skrivna manus. Det är utvecklande att läsa dessa alster. Ibland vet jag inte om jag ska gråta eller skratta. Vid ett tillfälle bad jag om sax och tejp. På riktigt. Men det är en annan historia. Förutom att ge sju recept på svårlästa texter råder Melin dig att skriva enligt det journalistiska angreppsättet med det viktigaste först, att se till att vara i det närmaste överdrivet tydlig med vad som menas och att hellre utgå från en individ än ett helt kollektiv. Eller som Melin kallar det – the Human Touch.

Sista rådet blir att fokusera. Detaljer kan göra underverk och de kan breda ut sig likt ett ogenomträngligt mörker. Vad är det viktigaste du vill förmedla? Låt det ta mest plats. Signalera detta med ord som sticker till och sticker ut samt positionera det antingen först eller sist.

Och allt detta jag skrivit om är bara ett litet skrap på ytan.

Läser Camilla Eriksson

Manipulera med språket
Lars Melin
Norstedts Ordbok
ISBN 917-227-340-2

About Camilla Eriksson

Camilla Eriksson arbetar med PR, kommunikationspsykologi och retorik. Som talskrivare har hon arbetat för politiker, näringsliv och media, bl.a. för TV-programmet ”Livet blir bättre” (TV3) och Camilla syns nu och då som retorisk analytiker i TV4:s Nyhetsmorgon. 2010 startade hon PR-byrån Retorikiska. I bagaget har Eriksson en lärarexamen, mastersstudier i pedagogik och psykologistudier från Kanada. Dessutom diplomerades hon som summa cum laude från IHR – Institutionen för reklam och PR (Stockholms universitet). Under årets Almedalsvecka vann hon silver i Årets Almdalsblogg. Hennes retoriska analyser och mer om Camilla kan du med fördel läsa på bloggen www.retorikiska.se

2 Comments

Leave a Reply to Manipulera med språket – 7 recept på krångel. – Om retorisk påverkan Retorikiska Cancel Reply

Your email address will not be published.