Personlig genomslagskraft.

Posted by | december 18, 2012 | Kommunikation | No Comments

Situationer där det handlar om att skapa genomslagskraft för ett budskap är något de flesta av oss stöter på dagligen. Och jag talar om dig, inte bara om oss kommunikatörer. Varenda gång du har en idé du vill att andra ska ta i beaktande borde du reflektera över hur du bäst framställer den idén så att du maximerar genomslaget.
In action.
Eller hur? Absolut. Hur då?
Som alltid gillar jag att läsa böcker skrivna av personen som själv har erfarenhet av orden och som vet hur man formulerar dem.

Personlig genomslagskraft av dansken Jesper Klit är rapp, rakt och ren i sitt format. Journalist, Film-VD, medietränare – Klit vet vad han pratar om och det är intressant att hänga med.

Klit börjar inifrån med att se till att du har koll på vem du är. Skulle du säga att du är teknikern som i regel kommunicerar klart och tydligt, som gör dig förstådd och ofta övertygar men som kan verka hård och kall med begränsad empati? Är du känslomänniskan som med en positiv utstrålning inbjuder till dialog och har en stor vilja och förmåga att leva dig in i andras situation men som tenderar att ha svårt både med att dölja vad du känner och att komma till sak? Känner du igen dig i den visionära som sätter din egen dagordning säker kommunikatör som du är men som uppfattas som otålig, uppvisar bristande tålamod i samtal och som är svår för andra att avläsa? Kanske är det du som är den folkliga: Du är bra på att översätta vad andra menar och är själv förutsägbar, ibland över gränsen för att uppfattas som kalkylerande, oflexibel optimist. Du börjar helt enkelt med att medvetandegöra dig om ditt kommunikationsparadigm.

I steg två uppmanas du att planera din framgång, d.v.s. att ha koll på formen. Det här med att allting kommunicerar är ingen klyscha. Jag brukar säga att formen bär budskap, se till att den bär ditt. Tyvärr är det något som ofta faller bort. Se till att du vet i vilken situation du ska kommunicera och förbered dig därefter. Bara det här med att den eller de du kommunicerar kommer att se dig. Allt sänder ut signaler: hur du står, går, talar, rör dig. Din mimik, din röst, din kropp och dina kläder. Skickliga kommunikatörer är mycket noga med att vad du säger och sättet du säger vad på överenstämmer. Diskrepans bygger ingen trovärdighet. Människor som är bra på att skapa relationer till andra kommer att ha en stark genomslagskraft. Det kanske känns oöverkomligt att du ska småprata på mingel. Att du ens är där är en bedrift. Nuet är alltid ett säkert kort. Varför tror du engelsmännen är så duktiga på att tala om vädret? Och det här med nervositeten? Är det inte egentligen så att du överskattar andras förmåga att bedöma huruvida du är nervös eller ej? Nåväl, om det krisar kan du alltid skapa positiva visualiseringar på hur du redan har lyckats, hjälpa kroppen att stödja dig genom att värma upp även den, andas djupt och långsamt samt skruva ned din inre monolog. ”Undermindera inte dig själv, det gör andra så bra åt dig” är min formulering på samma fenomen.

Att säga samma sak som din kropp är mycket lättare än att låta kroppen säga samma sak som du. Det första har vi tränat längre på. Men du kan styra kroppen på samma sätt. Enklast blir det när du inte längre behöver styra den. Under tiden kan du medvetandegöra dig om vilka funktionella gester du har idag och vilka som kan vara lägliga att träna in. De fyra kompetensnivåerna är stadier vi alla går igenom, i allt vi lär oss:
1. Du är omedvetet inkompetent. Du vet inte att du inte kan.
2. Du är medvetet inkompetent. Du vet att du inte kan.
3. Du är medvetet kompetent. Du vet att du kan.
4. Du är omedvetet kompetent. Du kan och du gör utan att tänka.
Steg fyra är otroligt skönt att vara på. Allt som krävs av dig är faktiskt träning och det kan du göra med fantastiskt resultat. På toa. Badrummet har allt: spegel, oftast bra akustik, en plats att vara ifred på då dörren sannolikt går att låsa och det finns inte så himla mycket distraktion från uppgiften.

Ögonkontakt, aktivt lyssnande, spegling, pacing, samstämmighet. Kärt barn måhända ha många namn men i det här fallet är det olika delar som bygger helheten. Händer det ibland att du avbryter människor när de talar? Tycker du ofta att du kan avsluta någon annans mening? Hör du vad som sägs mellan orden? Du kan tycka att det här med att lyssna är något du föddes med. Det går inte ens att stänga av örat även om du vill. Men det är skillnad på att höra och att lyssna. Och sedan har vi det här med rösten och gesterna. Vissa människor gör mig lyckliga och ibland sammanfaller det med att det känns som om jag åker berg-och-dal-bana med betoning på fritt fall bara genom sin röst. Vi blir extra medvetna om den när vi talar utan att se personen, men den finns alltid där – även om den partiellt maskeras av det visuella bruset. Hur nyttjar du din röst på bästa sätt? Le. Det hörs.

Och när kroppen arbetar med dig är det dags att iscensätta dig själv. Autentisk, konsekvent, väl genomfört och osynligt är det som gäller. Det finns några grundregler för den goda iscensättningen:
1. Var trogen de värderingar och den vision du står för. Allt annat är falskt och kommer att genomskådas.
2. Var relevant och meningsfull för situationen. Tänk ”photo opportunity” och gör som Richard Branson – dyk upp i brudklänning när du inviger din nya kedja av bröllopsbutiker.
3. Var konsekvent. För att nå autencitet behöver du ha lång hållbarhet.
4. Var osynlig. Tillrättalagt, konstlat och uttänkt är motsatser till osynlig. Tänk naturlig.
Formen för detta iscensättande bör inkludera det visuella (kläder, frisyr, smycken, klocka, glasögon, bil, inredning, bakgrund), det auditiva (röst, frekvens, pitch, hastighet, tydlighet), det rumsliga (hur rör du dig? Hur placerar du dig i rummet? Oss?) och det känslomässiga (har du en positiv eller en negativ grundinställning?). Och så har vi det här med karisma. Vissa har det andra inte. Och har du det inte kan du träna dig till mer. Jo, det är sant. Det stavas närvaro.

Eftersom du nu har full koll kastas du inför publik. Ditt uppdrag – att involvera dem. ”Yes we can.” Inkludera. Låt ditt budskap vara så emotionellt berörande att din målgrupp lever sig in i situationen, behovet eller problemlösningen. Ett sätt är att ställa de rätta frågorna. Öppna frågor för att synliggöra andra, slutna för att skapa gemensamma mål med kommuikationen, retoriska för att skapa mikroengagemang hos dina åhörare och ledande för att styra dialogen och tvinga fram de svar eller beslut du vill åt, reflexiva för att få folk att reflektera över nya potentiella möjligheter och dumma för att en enkel fråga kan vara förlösande för den så viktiga dialogen. För att involvera din publik behöver du känna dem. Ett sätt är ta reda på vilken färg de är. Och hur du själv skimrar. Jag talar naturligtvis om HBDI eller Herrmann Brain Dominance Instrument som jag själv faktiskt testats för. Jag är riktigt gul med starka inslag att rött. Nu vet du det. Värdelöst om vi aldrig ses, värdefullt om tillfälle ges. Och står du inför en grupp kan det vara läge att inkludera ord som talar till alla de fyra typerna. För säkerhets skull. För du talar aldrig till en publik, även om grammatiken medger det. Du talar med. För.

Innan vi hade förmågan att nedteckna orden förvarades de i historierna som vandrade mellan människor. Ju skarpare en historieberättare var på att underhålla och beröra desto mer bildade blev lyssnarna. Och när vi berörs blir vi motiverade. (Motivation skapar dopaminflöde i våra hjärnor som är förutsättning för att det protein som är vårt minne bildas.) Att kunna berätta en historia är fortfarande viktigt i den tid vi lever i du och jag. Den dramaturgisk spelplanen är nästan alltid densamma. Först kommer inledningen där vi presenteras för deltagarna, scenariot sätts och vi förbereds på vad komma skall. Sedan introduceras konflikten. Som eskalerar, fördjupas och nyanseras. Med klimaxet kulminerar konflikten och spänningen utlöses för att sedan avrundas och avslutas på ett stämningsfullt sätt där sensmoralen förtydligas. Den dramaturgiska strukturen är satt och innehållet förändras beroende på? Målgruppen. Du behöver ha din signaturhistoria där du berättar historien om dig. Offentliga historier är berättelser som vi delar i vår kultur och som redan är tillgänliga för alla och därigenom kan nyttjas för identifikation. Anekdoter är en verbal rekvisita som syftar till att förbereda och öppna sinnet på den som lyssnar. Utvecklingshistorien är sedelärande. Och här krävs det mod från din sida att våga blotta dina misstag för publiken. Det visar på din mänsklighet och kan hjälpa dig att få närmare kontakt med dina lyssnare. Kanske behöver du poängtera en poäng. Gör det effektivt med exempelhistorian. Vill du istället att folk ska uppfatta dig som hjälten som kommer att avgå med segern är urberättelsen din historia: Var befinner du dig? Vart är du på väg? Och hur ska du komma dit? Naturligtvis behöver du ordens makt för att ta dig dit du vill. Retorik. För det finns en anledning att vi fortfarande studerar den klassiska läran.

Slutligen handlar det om att träna. 10 000 timmar enligt Anders Eriksson. Sätt mål, formulera dem i positiva ordalag, kartlägg ditt nätverk för stöd, gör det enkelt och lägg ribban lågt samt upprepa efter mig: imitation är den ärligaste formen av beundran.

Härmar Camilla Eriksson

Personlig genomslagskraft
Jesper Klit
Liber AB
ISBN 978-91-47-09744-9

About Camilla Eriksson

Camilla Eriksson arbetar med PR, kommunikationspsykologi och retorik. Som talskrivare har hon arbetat för politiker, näringsliv och media, bl.a. för TV-programmet ”Livet blir bättre” (TV3) och Camilla syns nu och då som retorisk analytiker i TV4:s Nyhetsmorgon. 2010 startade hon PR-byrån Retorikiska. I bagaget har Eriksson en lärarexamen, mastersstudier i pedagogik och psykologistudier från Kanada. Dessutom diplomerades hon som summa cum laude från IHR – Institutionen för reklam och PR (Stockholms universitet). Under årets Almedalsvecka vann hon silver i Årets Almdalsblogg. Hennes retoriska analyser och mer om Camilla kan du med fördel läsa på bloggen www.retorikiska.se

Leave a Reply

Your email address will not be published.