Statsvetenskapens frågor

Posted by | juni 08, 2013 | Samhälle | No Comments
statsvetenskapens-fragor

Studentlitteratur har gett ut en bok med den enkla men ambitiösa titeln Statsvetenskapens frågor. Det är en antologi med Li Bennich-Björkman som redaktör, i vilken varje kapitelrubrik är en forskningsfråga inom statsvetenskapen. Boken är tänkt att ge en bild av vad statsvetare försöker ta reda på, en aptitretare som ska göra människor i allmänhet – och studenter i synnerhet – sugna på att läsa statsvetenskap.

Det fungerar som tänkt. Det är intressanta frågor som ställs. Texterna är korta, varierade och lättillgängliga. Dessutom är det en ganska kaxig och modern statsvetenskap som beskrivs. I inledningen vågar sig Bennich-Björkman till och med på några funderingar under rubriken ”Statsvetenskapens kärna”

”Möjligen kvalificerar sig begreppet institution som ett av ämnets centralbegrepp” (s. 15)

Mot detta är svårt att invända annat än att formuleringen möjligen skulle kunna skärpas till nästa upplaga.

Nåväl, boken öppnar med trion Jörgen Hermansson (Varför behöver vi politik?), Bo Rothstein (Är marknad och politik så olika?) och Karin Aggestam (Politik för en fredligare värld?). Fångarnas dilemma dyker upp redan på fjärde sidan i Hermanssons öppningskapitel, och i de avslutande lästipsen (som finns i varje kapitel) hänvisas läsaren till klassiska verk av Robert Axelrod, Russel Hardin och Elinor Ostrom. Tyvärr nämns även den erbarmliga ”The Spirit Level” av Richard Wilkinson och Kate Pickett.

Andra intressanta frågor som avhandlas: Bör vi ha global demokrati? (Eva Erman), Varför är valfusk ovanligt i Sverige? (Jan Teorell), Ändrar kvotering ojämlika maktförhållanden? (Lenita Freidenvall) samt Kan klimathotet avvärjas genom internationella förhandlingar? (Karin Bäckstrand). Bennich-Björkman skriver själv om två ständigt aktuella frågor: Varför Demokrati? och Hur olika kan vi vara och ändå hålla ihop?

Totalt innehåller boken 22 olika kapitel skrivna av svenska forskningsaktiva statsvetare. Det finns viss Uppsaladominans i författarskaran, men det stör inte på något sätt läsupplevelsen.

Det enda tänkbara problemet med boken är detsamma som statsvetenskapens problem i allmänhet: Det ställs många intressanta frågor, men det lanseras inte särskilt många svar eller ens tänkbara hypoteser.

Vi får således inte veta om kvotering hjälper. Slutklämmen i kapitlet om hur olika vi kan vara och ändå hålla ihop, är att många europeiska politiker idag brottas med frågan och att forskare kan bidra med fördjupad kunskap. Rörande huruvida ett fungerande civilsamhälle är bra för demokratin avslutar Perola Öberg sitt kapitel: ”Svaret är nog att det beror på hur man ser på saken. Men det betyder inte att det är oviktigt”

Jag finner detta en smula frustrerande. Självklart är verkligheten komplex och frågorna svåra. Men det betyder inte att det är omöjligt att ge korta och samtidigt någorlunda korrekta svar. Till exempel: Vad jag förstår har kvotering en effekt på den rent kvantitativa jämställdheten, samtidigt som det inte är självklart att detta bryter eller ens minskar patriarkatets makt. Kanske skulle författarna uppmuntrats att faktiskt besvara sina frågor på detta sätt i en mening eller två?

Bortsett från denna randanmärkning är det en utmärkt bok. Möjligen hade jag låga förväntningar: När svenska statsvetare ger ut en bok på studentlitteratur, associerar jag fortfarande till Lennart Lundquists säregna skapelser på förlaget under 1990-talet. Men detta är en bok som i bättre stunder påminner om en Freakonomics ur ett statsvetarperspektiv, minus de självsäkra slutsatserna, överdrifterna och faktafelen. Inte dumt alls.

Givet att läsaren kan bortse från klichén, kan boken beskrivas med ett ord: fräsch.

Statsvetenskapens frågor, Li Bennich-Björkman (red.)

Studentlitteratur, 285 sidor.

ISBN 978-91-44-09111-2

About Andreas Bergh

Leave a Reply

Your email address will not be published.