The Organization of Hypocrisy – Talk, Decisions and Actions in Organizations

Posted by | januari 14, 2013 | Kommunikation, Ledarskap | No Comments

Legitimitet är ett centralt begrepp för organisationer, oavsett om vi talar om företag, politiska partier, myndigheter eller frivilligorganisationer. Legitimitet i dess enklaste definition handlar om att omgivningen på olika sätt ”godkänner” en organisation och dess verksamhet. Det gäller alltså att hålla olika publiker positivt inställda, att möta deras förväntningar och krav.

Tänk dig ett politisk parti som är representerat i Sveriges Riksdag. Eller tänk dig ett större tillverkningsföretag som verkar någonstans i Sverige. Hur många grupper och personer tror du på olika sätt försöker påverka dessa organisationer? Några som vill ha högre skatt, några som vill ha lägre. Några som vill slopa rutavdraget, några som vill ha det kvar. Några som vill ha fler lärare och några som vill ha en butler. Grupper som har åsikter kring företagets utsläpp, kring vilka modeller, med vilken färg och till vilken kostnad. Lägg till detta medierna.

Organisationer verkar i en dynamisk och heterogen miljö och utsätts ständigt för såväl yttre som inre tryck, en rad olika och inkonsekventa normer och krav som de på något sätt måste leva upp till och svara på för att uppfattas som legitima aktörer.

I utbildningar inom exempelvis management och strategisk kommunikation, bland konsulter och chefer är samtidigt vissa ideal återkommande, hegemoniska och därmed styrande. Det handlar om rationalitet, om kontroll, om konsekvens, integrering och enighet. Men hur går dessa ideal ihop med alla inkonsekventa normer och krav på organisationer? Vill du ha det enkla svaret? Det gör det inte.

När organisationer å ena sidan har att leva upp till ideal om konsekvens, kontroll och enighet, och å andra sidan måste möta en uppsjö av olika intressen uppstår en krock. Ideal och krav går på tvärs. För att hantera detta menar Nils Brunsson i The Organization of Hypocrisy att organisationer tar till hyckleri. Detta behöver inte nödvändigtvis vara en väl uttänkt strategi. Snarare uppträder hyckleri mer eller mindre omedvetet.

Hyckleri ska i denna kontext förstås som ”signifying a difference between words and deeds, the eventuality that organizations may talk in one way, decide in another and act in a third”. Tänk på idealet om integrerad kommunikation och det ökade kravet på organisationers transparens. Hur kan en organisation kommunicera ett budskap med en röst samtidigt som den ska vara öppen för var och en som är intresserad av att ta en närmare titt bakom fasaden? Det snabba svaret? Det kan den inte.

Det är därför naturligt att organisationer använder hyckleri samtidigt som det är ett effektivt sätt att uppnå legitimitet. Legitimitet uppnås därmed snarare genom konflikt i budskap, dvs. genom att organisationer inte lever upp till ideal om konsekvens, integrerad kommunikation och enighet, utan fokuserar på att hålla publikerna positiva.

Hyckleri implicerar även en isärkoppling av olika funktioner, miljöer etc. På så sätt möjliggörs att organisationen kan agera och/eller tala på ett sätt och besluta på ett annat. Den rationella beslutsskolan som menar att idéer föregår beslut och agerande och att ”prat” följer på beslutet ifrågasätts därmed av Brunsson. Det är sällan det förhåller sig på detta sätt menar han. Ofta är första steget mot ett beslut prat, och ofta särhålls beslut och agerande, där det som beslutats om till och med aldrig genomförs överhuvudtaget.

Brunsson inbjuder till ett annat sätt att tänka, ett annat sätt att förstå, förklara och agera.

Ta den, uppmanar Emma.

 The Organization of Hypocrisy – Talk, Decisions and Actions in Organizations

Nils Brunsson

Liber

ISBN 87-630-0106-3

About Emma Svensson

Leave a Reply

Your email address will not be published.